En ständig oro.

Av ständig oro för stort och för smått,jag blev allt mer en igelkott. Gott folk som klampar på min väg förbi,de viskar ofta hysteri,och några talar om stämmning.Och de moderna om hämning. Gott folk må prata vad helst de vill,mig kryper ingen för nära intill. Jag har en full god repertoar,av triks och konster till självförsvar. Jag önskar inte bli biten fast jag är konstig och liten Ja konstig är jag i övermått,och en besynnerlig igelkott. Ty dessa spjut som jag sträcker ut,har genom borrat mig själv förut. Så jag ber er vänligen gott folk! låt mig vara!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0