Visst är det konstigt.

Att man för en människa som man inte känner,en människa som man inte har några som helst band till.Och dessutom betalar man för det. Jag menar då min psykolog Gunilla. Igår var jag på Kbt igen,två timmar tillbringade vi tillsammans. Och i detta rum pratar man om sitt innersta väsen dit ingen annan har tillträde. Sorg,skämt och allvar haglar där inne,och jag har full tilltro. Trots allt jobbigt så är jag så oerhört tacksam för denna chans. När jag kommer därifrån så känns allting så mycket lättare. Fredagskvällen slutade tidigt för min del,det tar ju på krafterna kan man säga. Min dotter har sina kompisar tack och lov,då det är lite tråkigt just nu. Jag önskar så innerligt att kärleken kommer in i hennes liv igen. Vilkorslös kärlek,där båda ger och tar lika mycket. Hon har ju så mycket att ge,min älskade dotter.Klokhet,empati,humor,och en enorm styrka. Idag har jag sovit rätt länge,vaknade inatt av svettbad i sängen en gång.Är jag i klimakteritet eller? tvättmaskinen går varm,jag har bytt lakan så det blir extra skönt att lägga sig. Plockat in tvätt och donat. Mr sover framför idrotten på tv. Solen skiner lite blåsigt men en 5 mars så det börjar närma sig. Lillemor fyller år idag hurra hurra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0