Tisdag.

Idag var det bara Signe som skulle till Bup,maken skjusade henne.Jag var hemma och väntade på reperatören till tvättmaskinen som kom till slut,det var fel på pumpen,få se hur länge jag får vänta på att den blir lagad. Nästa Bup besök skulle maken och jag visst träffa någon annan psykolog.de vet inte vad de ska göra med oss.Jag förstår så väl att det här är viktigt för Signe,men mellan maken och mig känns det totalt hopplöst,vad tjänar det till att gå där när det ändå inte ventileras sedan?bara köra huvudet i sanden. För mig känns det som jag bara mår mer och mer dåligt istället.undrar hur länge man orkar med den här psykiska stressen inom sig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0